Stoffe har precis stuckit vidare hem till Kevin & skulle på en fest eller något i Gislaved, jag tackade nej, fester är inte min grej liksom eller ja det vet jag inte riktigt men pallar inte. Är inte på rätt humör heller.. Fan.. Varför ska kärleken vara så jävla svår & kommer jag någonsin komma över de känslor jag har för dig? Fan säger jag bara, jag är så hopplöst kär att jag börjar bli lika deprimerad som jag var under hela 2008 i stort sett.. Jag vill inte må dåligt men jag mår dåligt när jag blir så glad av att se dig men ändå vet att det aldrig kommer bli något. Kommer jag någonsin hitta den rätta? Jag tvivlar på det. Ni som inte vet vem jag är eller känner mig, jag är en blyg person när det gäller de tjejer jag gillar & är kär i, jag älskar tjejer som får mig att skratta & som jag kan få att skratta men kärleken gillar verkligen inte mig.. Vill bara att du ska bli min, vill hålla om dig, vill ta hand om dig, vill älska dig mer än jag redan gör. Fanfanfan.. :'/